DU och ingen annan

Jag läser boken Purpose Driven Life av Rick Warren, den består av 40 kapitel och jag läser ett om dagen. Igår handlade det om att Gud har gett oss olika gåvor och Han vill att vi ska använda oss av dessa, men inte lägga vår energi på de gåvor som vi inte har. Det kanske låter lite tråkigt, som att man inte kan lära sig spela gitarr bara för att man inte vet hur man tar ett enda ackord, det är klart man kan. Vill man lära sig spela gitarr så ska man lära sig spela gitarr. Men är man som mig, tondöv och saknar taktkänsla, är kanske inte en världsberömd gitarrspelare något man satsar på, utan finner glädjen i att göra något annat. Just det att Gud inte vill att vi lägger vår energi på de gåvor vi inte har, är för mig en väldigt stor befrielse, speciellt idag när vi åkte till en Bibelskola och Evelina höll i en sånglektion. Jag bara luta mig tillbaka och lyssna, för sång och musik är då verkligen inte en gåva jag har, det kan till och med de tondöva hålla med om!

Igår bad Andreas mig att skriva en spalt till en tidning. Den ska innehålla kort om mina erfarenheter här i Filippinerna. Genast började jag tänka på vad jag egentligen gjort här, vad har jag lagt min tid och energi på?! Har jag gjort något vettigt alls, och när jag läste kapitlet i boken började jag fundera på vad som är mina gåvor, vad är jag inte bra på och vad är jag bra på? Det är knepigt hur svårt det kan vara att tänka om sig själv vem man själv är. Vi fick alltid göra den uppgiften i skolan, skriva fem saker som vi är bra på. På den tiden var det lite lättare, det var ju bara att skriva att man var bra på att vara snäll och göra läxan. Men idag, när jag funderar på vad jag är bra på, dvs vilka gåvor jag har, och hur jag ska använda mig av dessa för att leva det liv Gud planerat för mig och inte lägga energi på fel saker eller blunda för det jag är menad att göra, då kändes det väldigt fjuttigt att vara bra på att vara snäll (hur man nu är bra på det..) och göra hemläxan.

Vad är jag egentligen bra på?

En sak är säker, vi måste prova oss fram. Warren skriver:

”If you think you are gifted to be a teacher or a singer and no one else agrees, guess what? If you want to know if you have the gift of leadership, just look over your shoulder! If no one is following you, you’re not a leader.”

Det kanske låter lite hårt, men det är sant. Däremot kan vi inte få reda på detta om vi inte provar. Du kanske inte tycker att sång låter som ett intressant ämne och känner att stå inför människor och sjunga skulle vara det sista du någonsin gör. Men en dag tvingas du sjunga en truddelutt och upptäcker att du är grym på att ta höga toner, även fast du aldrig övat, då kanske detta intresse också väcks inom dig. Något du aldrig upptäckt om du inte skulle ha provat. Samtidigt som du inte kan klamra dig fast vid att bli en as grym dansare om du (som jag) totalt saknar taktkänsla och ser ut som en stel pinne när höfterna  ska rulla. Jag säger inte att man aldrig ska dansa om man tycker det är roligt och befriande, kör på bara! Dansa järnet och strunta i vad alla säger, jag dansar rätt ofta, fast hemma ensam när ingen ser (Whatever you do, do it for the glory of God). Men som ni förstår, Gud har också lagt ner flera andra gåvor som vi verkligen är bra på och som vi är ämnade för.

”If you don’t make your unique contribution to the Body of Christ, it won’t be made.”

Det är alltså högst viktigt att ta reda på vem man är, vad man är bra på och hur man bäst använder sig av dessa egenskaper. Personligen är jag totalt förvirrad. Jag har inte en aning om vad jag ska ägna min tid åt och lägga min energi på. Men, som Warren återigen skrivit, vissa menar att vi först ska upptäcka våra gåvor och sedan vet vi vad vi ska lägga vår energi och tid på, vilken uppgift vi är ämnade för. Men egentligen är det tvärtom. Börja med att tjäna, experimentera med olika uppgifter och på så sätt upptäcka dina gåvor. ”And when it doesn’t work out, call it an experiment, not a failure.”

Och även om jag är förvirrad, så har jag bättre förståelse för detta nu än för fyra månader sedan, dock tror jag att vi måste ägna hela våra liv åt att ta reda på våra gåvor, för vi har inte bara en, utan massor, och vi kan utveckla dem genom hela livet.

”What I’m able to do, God want’s me to do.”

På andra sidan dörren

Nu har vi sett två filmer, bland annat På andra sidan Häcken, sjukt kul film, rekommenderas. Idag tog vi oss äntligen utanför dörren, mår bra nu o får i oss riktig mat, men energin tar fort slut! Den kommer nog snart tillbaka. Helgen och nästa vecka ser fullspäckad ut så det är lika bra o passa på att vila medan man kan.

En bild från Jollibee partyt vi var på i lördags.

3 månader

Sjukt vad tiden går, men ändå inte.. Idag var det tre månader sedan jag lämnade Sverige, känns som en evighet sedan samtidigt som det gått fort. Knepig känsla att beskriva, fått en vardag här så känns konstigt att tänka tanken på hur livet skulle vara i Sverige, samtidigt som jag längtar hem. Går nog inte riktigt att beskriva hur det känns, ni får ta och uppleva det själva helt enkelt!

De här tvillingflickorna bor med deras storebror, mamma, pappa och lillebror uppe i bergen. När FHP först träffade dem led de av tredje gradens undernäring, precis som deras storebror och även ett ytterligare syskon, en syster. FHP började omedelbart att ge dem mat. Tyvärr klarade sig inte deras syster, hon dog i alldeles för tidig ålder. Idag lider tvillingarna, som ni kan se, inte längre av undernäring och inte heller deras resterande syskon. De får mat varje dag i FHPs feedingcenter och går på FHPs learning center tack vare fadderstöd. I skolan klarar de sig bra, tack vare den hjälp de fick i tid. Tyvärr upptäcktes inte deras storebrors undernäring i tid, även om han idag inte är undernärd lider han av andra svårigheter. Han är 12 år men går i samma klass som sina småsyskon, en klass för barn i 4-5 års åldern.

Imorgon kommer Evelina, SÅÅÅÅ BRA! Kommer bli superduper kul att träffa henne, träffa någon man känner fast man nu är van vid ansiktena här! Haha awesome helt enkelt.

Igår somnade jag tre timmar efter skolan, tror jag var lite trött. Förstår inte vad som hände, men jag var nog trött efter helgen med allt som hände då. Hoppas på mer styrka och energi nu!

103 dagar kvar

See you soon!

Glädje är att se Guds godhet

Idag har det varit väldigt varmt. Vi var och delade ut matpaketen som ni kunde köpa till fattiga familjer, tanken var att de skulle få dessa över julhelgen men pga tidsbrist under juletider så fick dom paketen nu istället och oj så glada de blev!

Här är det ingen bekvämlighet med bil som går ända fram till dörren som gäller inte, utan här i Filippinerna bär vi på paket och flera kilon med ris (i värmen), men när man ser dessa glada ansikten så finns ingen trötthet kvar i kroppen!

116 dagar kvar

See you soon!

Störtregn

Äntligen en riktig uppdatering!

Häromdagen hade vi en hejdlös grillning, har nog inte sett så mycket mat på länge men o så gott!

Några dagar efter nyår så åkte vi båt över till en ö med en fantastisk strand! Vit och full med snäckor, varmt i vattnet och solen sken. Riktigt mysigt och ett favoritställe här i Filippinerna, så alla volontärer/missionärer som kommer hit, åk dit!

Vi besökte en släkting till någon också och kolla vilken utsikt denna människa hade! Inte dåligt att vakna upp till denna vackra Gudaskapelse varje morgon, livet är bra gott alltså. Njutnjutnjut!!

Vädret var som sagt bra, fram tills att vi åkte hem, sista biten började det att störtregna och blåsa och som ni såg på bilden ovan så var det inte mycket tak på båten. Jag och Sara fick en jättestor plastpåse som vi satte över oss så den täckte huvud och överkropp men trots det var vi genomblöta när vi kom hem, galet.

123 dagar kvar

See you soon!

Perfektion

Det finns två typer av perfektion.
Det finns den sanna perfektionen – Gud.
Det finns det falska perfektionen – jakten efter att inte ha några brister.
Den senare är en illusion påhittad av människan i sökandet av lycka. Den perfektionen existerar inte, det kan inte skapas eller formas. Den tillför endast lidande och otrygghet. Den perfektionen är inte Kärlek.

Jag har suttit med en till film under gårdagen, denna handlar om våra tomatplantor! Haha. Gick ganska fort att göra den, men desto längre tid o ladda upp den! Jag har försökt ända från igårkväll, hela natten och fram tills nu (kl 4pm) med att ladda upp den på youtube. Har fått göra om det tre gånger, första gången tog det 4h att ladda 10%.. hoppas hoppas det funkar nu!

129 dagar kvar

See you soon!

Snurrigt

Idag blir det vila,

kände mig lite snurrig igår så känner att en vilodag är lämplig. Skulle stänga dörren till vårt rum när hela rummet plötsligt bestämde sig för att ta några varv. La mig ner på golvet så jag inte skulle ramla och slå skallen, försökte fokusera på väggen men inte ville den stå stilla inte. Gick över efter ett tag, men lite läskigt när jag inte varit med om det förut! Idag mår jag bra men känner mig trött i kroppen så nu ska jag unna mig lite slöande!

150 dagar kvar

See you soon!

Motionera mera

Va ska man säga,

Steg upp 6 imorse och tog en prommis, rätt så trött nu. Enda tiden på dygnet att motionera utan att dö av värmeslag är på morgonen, superduper.. Jag är ju verkligen en morgonmänniska.

Idag har vi skickat in en insändare som handlar om FHP, den skickade vi till Sundsvalls tidning, hoppas på att Sundsvallsborna känner sig givmilda och skänker en gåva 🙂

Insåg alldeles nyss att jag har flera hundra bilder från denna månad, vet inte alls hur min dator ska överleva dessa månader.. Någon som har ett bra förslag? Kan tyvärr inte bränna bilderna på CD då min brännare gått sönder. Kanske får köpa xantal USB-minnen.. (har en minihårddisk men något säger mig att den inte kommer att räcka till..) Och inte heller är bilderna redigerade! Måste sätta mig och göra en massredigering snart kanske.

Vilka problem va? (blek är jag fortfarande också)

Jo just ja,vi har uppdaterat FHPs hemsida med information om vad de gör och jag jobbar nu på att få upp information om Årets julklapp. Uppdaterar mer om detta när allt är klart! Men håll koll, för det är mycket bra grejjer 🙂

162 dagar kvar

See you soon!

Coconuttree

Vi besteg som sagt ett berg härom dagen. Var faktiskt inte så farligt som jag trodde, men varmt såklart! Hade med oss ett antal vattenflaskor och fick kokosnötsmjölk, gott.

Anledningen till att vi var till bergen var för att vi följde med en kvinna som går dit varje lördag och leder en cellgrupp, mycket fascinerande att hon orkar det. Ibland när det regnar blir det tydligen så halt att hon får ”slida” ner för berget, haha. Stark kvinna måste jag säga!

Människorna här fascinerar mig så mycket. De gör verkligen saker för Gud, för att de älskar Jesus. Hon vandrar upp för det där berget varje vecka oavsett väder för att träffa några kvinnor i någon timma för att de ska få höra Guds ord. Vi klagar när det kommit lite för mycket snö och vi måste skotta fram bilen i några minuter. för att komma till kyrkan som ligger runt hörnet.

En annan kvinna tar in flertalet volontärer/besökare till sitt hem hela tiden, lagar mat och tvättar osv. trots att hon har en familj på fem barn, där den minsta är ett år. Fascinerande som sagt. Dom är verkligen fyllda av Guds kärlek.

166 dagar kvar

See you soon!