Antingen så har världen vänts upp och ner, så att vi fick en annorlunda nederbörd i Filippinerna, eller så har jag ljugit för er, vilket jag har.
Ljugit kanske är att ta i, men lurats lite har jag faktiskt gjort. Det är nämligen så att jag befunnit mig i det kalla landet Sverige i en vecka nu. Jag är alltså inte i Filippinerna som först planerat, utan nu är jag hemma igen. Det blev alltså inte 187 dagar i Filippinerna, bara lite över hundra. Fast från allra början var det inte tänkt att jag skulle vara där i prick 187 dagar heller, men kring 180. Jag hade nämligen lurat min pojkvän att jag skulle komma hem i början av maj i stället för i slutet av april, för att kunna överraska honom på hans födelsedag. Men för lite mer än en månad sedan bestämde jag mig för att åka hem två månader tidigare.
Jag har haft det superbra i Filippinerna och verkligen trivts där. Givetvis har längtan hem varit jobbig, men något jag kunde leva med. Anledningen till att jag nu är hemma beror delvis på längtan hem, men också på visioner och planer som jag nu vill sätta i verket hemifrån i Sverige. Jag uppnådde de mål jag hade i Filippinerna och var nu redo att göra något annat. Under mina (nästan) 4 månader i Filippinerna har jag fått uppleva och lära mig så otroligt mycket, en livsupplevelse jag aldrig skulle byta ut och aldrig kommer att ångra. Jag hoppas att jag en dag kommer kunna återvända dit och hälsa på alla de underbara människorna jag lärde känna.
Anledningen till att jag inte gjort ett blogginlägg förrän nu beror på att ingen förutom några få visste att jag skulle komma hem, så ända fram tills idag har jag överraskat mina nära och kära, vilket har varit så otroligt kul! Ångrar att jag inte filmade alla chockade miner, jag har fått skrattat en hel del kan jag lova.
Nu när jag inte längre sitter i värmen och volontärarbetar, söker jag jobb här hemma i Sverige och sedan får vi se vilka planer Gud har för mig, allt jag vet är att det kommer att bli (och är) awesome!
0 dagar kvar
See you now!
187 dagar i Filippinerna 